Mitt liv, min blogg

Yo! I'm back on da blogg.... =)
Jag struntar i 24 och fulbloggar några rader om mina helgupplevelser i Stora Staden Göteborg istället!
Jag och två andra tjejer från thyg-klassen - Nettan & Sandra - bilade till Gbg för att gå på den Odontologiska Riksstämman fre - lör. Vi mötte upp två till tjejer från klassen där som hade åkt tåg istället. Det var superkul! Fredagen gick vi på mässan, fick lite gratisprover av olika tandkrämer, munskölj, tandtråd, etc. På kvällen käkade vi tapas på Restaurang Mañana. Underbart god mat och fint ställe, verkligen! (min karl e ju kock så jag borde veta vad som e bra/dåligt by now). Eftersom jag hade gått upp kvart i fyra på fredagsmorgonen för att börja bila så var jag helt slut när klockan var 23, flera andra också för den delen, så vi gick hem och sov istället för att gå ut och partaja.
Lördagen gick vi till mässan igen, och utanför såg jag "den där snygga tandläkaren" som jag hade sett/träffat på en annan folktandvård i förra veckan. Viskade till de andra "det är han...bla bla" och de tittar på honom och utbrister .- "Men! Han röker ju!" Och Gud va fel det blev?! En tandläkare som röker?? Innan jag började inom "det här med tandvård" skulle jag inte ens ha ryckt på axlarna, men NU när jag vet och har sett vilken skada rökningen gör i käften OCH med allmänhälsan så får jag det bara inte att gå ihop. En tandläkare som röker! Det är ju lika illa som en polis som begår brott på fritiden för sjutton... *upprörd fortfarande*
Hur som helst så hade vi en kanonrolig helg, och jag kom hem kl 20:30 igårkväll...lade mig i soffan sen för att kolla på inspelade Robinson, men somnade och snarkade så sött tills min sambo väckte mig viskandes: "Ska jag bära in dig i sängen?" Sööööt....

För övrigt... Funderar jag starkt & allvarligt på att flytta till Örebro.. och försöker så smått övertala min honeyboy att det är en bra idé....!

1:a dagen på praktiken denna termin. Rolig dag, fick ha en del patienter på egen hand då det bara fanns en handledare för oss två tandhyg-studenter. Men oj vad ringrostig man blivit då... jag hade glömt massor! Men det kommer förhoppningsvis tillbaka, dag efter dag. Egentligen är jag ledig imorgon, men eftersom jag ska till Göteborg på fredag så valde jag frivilligt att komma in imorgon iallafall.
Lite kaos blev det ibland, eftersom den stackars stressade handledaren sprang emellan mig och C.

Det har snöat massor! Jag fick hålla 70 på riksvägen, alla 4 milen hem. Tur att man hann få på vinterdäcken åtminstone...

Igår slocknade jag kl. 21, sov som en sten hela natten. Undrar hur länge jag pallar ikväll då.... det blir långa dagar när man går upp halv 6 och kommer hem 5.

Haha! Man får inte va dum, för då blir man kock..
Jag slog upp ordet auskultation, det betyder "Avlyssning i utbildningssyfte". Alltså behöver jag med andra ord bara lyssna och kanske ev. ställa några intelligenta frågor imorgon. Puh...andas ut igen....

Det är så mycket som snurrar i huvudet just nu, så jag måste försöka strukturera upp det lite genom att skriva av mig:

*Julbord
*Vinterdäck
*Praktiken
*Askultation
*Göteborgsresan

Om Julbord
Jag hamnade igår på wig wams hemsida och såg att de och flera andra ska spela på det årliga julbordet i nacka strand, 8 - 10 dec. Jag & min sambo var där för några år sedan, det var riktigt bra underhållning till ett billigt pris. Julbordsmaten är väl alltid likadan... inte mkt att hurra för enligt min mening. Men det var mysigt att åka båten dit ut också, man fick en kopp glögg innan avfärd....
Så jag längtar tillbaka till Sthlm som 17 nu. Här är det helt dött, och jag som älskade utelivet där och just att kunna gå på en spelning, vilken dag som helst. DET saknar jag verkligen. Sen finns det så mycket annat jag inte saknar...
Men jag står fortfarande i kö för lägenhet i Upplands Väsby. Så om jag någonsin hamnar i Sthlm igen, så blir det nog där, för där står jag nästan först i kön!
Tillbaks till julbordet... jag vill verkligen gå på det där, men vet att det förmodligen e omöjligt. Tyvärr.

Om vinterdäck
Fatta'ru hur mkt det har snöat här senaste dygnet? Det är helt vitt utanför fönstret. Men nu slipper jag tänka på detta mer, för sambon ringde just och berättade att han bytt däcken.

Om Praktiken eller "de verksamhetsförlagda studierna"
De börjar på tisdag. Shit pommes frites. Det är så alla i klassen känner tror jag. Det är så fruktansvärt mycket vi ska hinna göra på de här 5 veckorna. För ev. nytillkomna bloggläsare så studerar jag till Tandhygienist och har praktik på Folktandvården varje termin. Detta är näst sista terminen och kraven har ökat nåt enormt, känns det som. Jag blir nervös och får hjärtklappning bara jag tänker på vad som kommer hända... vilka svåra situationer man kan hamna i. Så shit. Igen.

Om Askultation
Jag ska askultera imorgon, på en annan folktandvård med specialistavdelning. Vad gör man då? Herregud, jag har inte ens kollat upp det än. Undrar om det är ett finare ord för studiebesök bara. Eller om jag ska ta reda på något speciellt, ska jag förbereda mig på något sätt? Isåfall är jag ute i senaste laget. Skitnervös för det här också.

Om resan till Göteborg
...och den Odontologiska riksstämman på fredag har vi äntligen kommit fram till att 3 av oss åker bil och 2 åker tåg. Och jag har lagt som förslag att vi kunde käka på Tapas-restaurang på kvällen. Sen skulle jag kunna skriva hur mycket och hur länge som helst om alla turer som varit, men det orkar jag inte. Huvudsaken är att vi kommer iväg och ska ha kul som....

Paus med Riverdance på tvn nu, så jag passade på att riktigt gotta mej med att lyssna på norska Wig Wam, vilket underbart Van Halen-stuk. Vilken röst. Vilken låt. "In my dreams". *myser*

Slänger in en länk till Martin Melins blogg. Polis, förälder, Världens 1a Robinson och nu: Upcoming politiker

Tänkte just på att han måste ju vara Sveriges mest kända polis? Eller.. ja, jag kommer iaf inte på nån mer känd just nu. Och det lär ju ge eller åtminstone ha gett viss framgång hos det motsatta könet... för vi tjejer älskar ju poliser, är det inte så?

Guuud vad underbart! Sitter framför tvn, och helt plötsligt börjar Eurovision Song Contest 50-årsjubiléum! Helt plötsligt översköjs jag av Johnny Logan, Carola, Herrey's, Bobbysocks.... och SANDRA KIM! Jaime jaime la vie! Detta är min  barndom, minnen sköljer över mig och så sitter jag där framför tvn med tårarna rinnande. Hur patetiskt som helst, men JAG ÄLSKAR 80-TALET. Och jag älskar ovanstående artister, alltihop! Jag var 6 år och ville ha en rosa fluga, som Sandra Kim.... =)

Jag kommer faktiskt ihåg när Carola vann med Främling 1983. Då var jag fyra år. Jag har kort på  hur jag står och mimar till Carola med en gammal mikrofon med avklippt sladd. Och i många år var jag övertygad om att jag skulle bli sångerska, jag skulle bli en ny Carola. Men nu (haha) har jag insett att alla kan inte vara Carola. Nån måste bli tandhygienist också. Hur skulle världen annars se ut??

...Johnny Logan. Fortfarande lika vacker.

Den här helgen var den enda tiden när jag hade en chans att plugga inför tentan på fredag. Den. Enda. Tiden. Nu. I. Helgen.
Har jag pluggat då? Använt tiden väl? Nej. Jag har gjort en massa annat, t ex har jag sprungit elljusspåret. Eller försökt. Blev helt slut och gick hem ganska snart. Och så har jag varit ute och ätit med min pojkvän. Men pluggat? Nej...sammanlagt en kvart på hela helgen tror jag.

Varför är det så svårt? Varför tar det emot så mycket?!

Ååå, man ska inte läsa om "höstens mode" och dylikt. Eller jag bör inte det iaf. För helt plötsligt vill jag ha ett par ankelboots, jag längtar till Sthlm igen, och jag önskar att jag hade en Vuitton-handväska. Och jag skäms lite för det. För jag är långt ifrån nån mode-tjej som alltid har de senaste trenderna. Jag är ju en lantlolla med jeans från h&m eller sportaffären nere på stan... DET är ju jag. Right? Right.

Har du varit hos tandläkaren eller tandhygienisten och någon gång fått en bedövning som gjorde ont? Det har jag också. Det har nog alla. Själv har jag valt att laga hål utan bedövning p g a de traumatiska bedövningssituationer jag varit med om.
Så döm om min förvåning när vår förläsare på Tandhygienistprogrammet i dental lokal anestesi (bedövning) påstod att det går att lägga smärtfri bedövning. Allt beror tydligen på om man får ytanestesi (bedövningssalva) först, och så beror det på hur skicklig vårdgivaren är på att lägga bedövning - träffar man benets yttersta skikt med kanylen kan det göra fruktansvärt ont. Det  beror också på om just den tandläkaren/-hygienisten väljer att se sin egen tidspress och stress före patientens behov. Vad som händer då är att man väljer att inte ge ytanestesi för att man inte har tid, eller att man inte väntar tillräckligt länge innan behandlingen påbörjas så att bedövningen hinner ta.

Så det här är en uppmaning till alla: Nästa gång du besöker din tandläkare eller tandhygienist och du ska få bedövning, be då att få smärtfri bedövning. Kanske förstår de inte ens vad du menar. Allt beror ju på hur mycket de bryr sig om sina patienter, och jag blir grymt upprörd bara över de behandlingar jag varit med om!

***Your Animal Personality***


Your Power Animal: Eagle

Animal You Were in a Past Life: Whale

You are active, a challenger, and optimistic.
Hard-working, you are always working towards a set goal.


The Animal Personality Test
http://www.blogthings.com/theanimalpersonalitytest/

Jag är så glad idag! Uppspelt över att våra familjer ska komma i helgen...

Idag har jag inhandlat allt som behövs inför helgen. Jag hittade förresten ett recept på kycklingmarinad här, som låter väldigt gott!
Jag köpte glögg på bolaget... det är ju oktober nu, och jag börjar alltid dricka glögg (fira jul i förskott) i oktober. Tyvärr fanns inte den som är spetsad med cognac, så det fick bli den vanliga blossaglöggen istället. Den ska jag bjuda mamma och hennes karl på imorgon efter maten... eller kanske före som en sorts välkomstdrink!

Jag kollade runt lite på hemnet, bara för skojs skull. Kollade på min hemort. Och just precis i det området där jag skulle vilja bo fanns det två olika tomter till salu. Med sjöutsikt. VILL HA.

Så jag började kolla lite på olika typer av hus också... det finns så fina. Kolla in det här till exempel (Under husförslag - Villor - Gustav). Vill bli färdigstuderad och få fast jobb NYSS helst.

Jag tror inte att vi nånsin kommer ha råd att bygga hus - däremot köpa nåt, men drömma kan man ju göra...

Om jag vann ett par miljoner eller så.... Då... =)

När mamma kommer ska jag bjuda på grillad kyckling med beasås å potatis. Det frångår iofs helt min GI-diet, men men.... Så nu letar jag recept på go' kycklingmarinad på nätet.

Har du nån bra, så tipsa gärna! =)

*Se inlägg om "Om Anna - Den andra kvinnan del 3" eller ngt liknande.... under kategori "Livet".

S. har varit min bästa vän i många, många år. På den där festivalen när jag hälsade 'snällt' på Anna, som jag skrev om i tidigare inlägg, så var S. också där. När jag berättade att jag hade pratat med Anna blev hon helt upprymd och frågade om det skulle göra mig något att hon pratade med Anna. Hon hade saknat Anna genom åren sa hon, verkligen saknat. Jag visste inte vad jag skulle svara, och jag kommer inte ihåg riktigt vad jag till slut svarade heller. Hur som helst måste jag ha sagt att det var ok, för hon pratade med Anna. De bytte e-postadresser. Sedan dess har jag inte hört så mycket om deras kontakt.

Jag kan inte säga att jag kände mig "hotad" eller nåt sånt, jag har aldrig känt nåt sånt. Jag kände bara att det.... det kändes mysko, konstigt. Har hon saknat? Anna? När då? Varför då? Och jag kände mig på nåt sätt lite kränkt, besviken.

Men nu, typ 6 år senare, är de tydligen väldigt bra vänner igen. Och det stör mig. För nu känner jag att jag verkligen inte kan lita på S. Jag vill inte att Anna ska veta någonting om mig eller mitt liv, det är ju inte så konstigt. Jag förstår på sätt och vis att S. kan vilja ha in Anna i sitt liv igen, de var väldigt bra vänner en gång i tiden. Men vad hände med vår vänskap helt plötsligt då? Det där med att respektera och så vidare? Jag känner mig väldigt besviken. Och litegrann ser jag på det som en sorts svek. Jag är väl medveten om att hela världen inte kretsar runt mig, och kanske pratar de om allt utom mig när de pratar. Men det VET jag ju inte. Och ironiskt nog är det just Anna som fått mig att tvivla så väldigt på alla, att jag inte kan lita på nån fullt ut.
På andra sätt kan jag verkligen inte förstå vad S. kan se som bra, fina kvaliteter hos Anna. Vad? För jag har verkligen fått se hennes riktiga jag, och fått veta hur hon ser på andra människor - inte bara mig.

Jag undrar om jag kommer kunna lita på S. igen, jag tror inte det. För om man är vän med Anna, så kan man inte vara speciellt bra vän med mig. Inte efter allt som hänt.

De senaste dagarna har något Anna sa dykt upp i mitt huvud, om och om igen. "Ni är ju fortfarande tillsammans, så då har jag ju ändå inte förstört nåt!"
Om hon bara visste, jag kan inte i ord beskriva, hur hela mitt liv var förstört i flera års tid. På alla fronter. Hur kan en människa bli sån. Jag fattar det inte.

Jag har inte haft nåt att skriva på ett tag. Därför blir det så få inlägg per dag. Vissa dagar har jag inte skrivit nåt alls. Lite beror det nog på att jag har så mycket att göra. Plugga, t ex, för jag har tenta nästa vecka. Städa, för i helgen kommer min familj och min sambos familj och hälsar på. Hans familj har inte ens sett Stora Katten, som har bott här i nästan 1½ år. Så ofta är de här, med andra ord. Dåligt med tanke på att det är tio mil emellan bara. Och min mamma är här ganska ofta, trots att hon är över tio år äldre än hans mamma. Inte för att det är nån tävling direkt  =)


Det kan ju också bero på att hans ena syster och mamma totalt sågade mig och hela vårt (mitt och hans) förhållande förut. Det tog nästan ett år tror jag innan hans mamma bad om ursäkt och sedan dess är allt "frid o fröjd" mellan oss, åtminstone på ytan. Och det är ju väldigt bra för min sambos skull. Systern däremot, har jag varken sett eller hört av sedan dess... är det 1½ år sen nu, eller 2 år sedan? Jag vet ärligt talat inte, och även om hon skulle höra av sig så skulle jag aldrig kunna umgås med henne igen. Hon har gjort bort sig och jag tycker inte om henne alls längre. Hon var bara en trevlig yta med ett otrevligt inre, som bara bryr sig om ytligheter... men det visste eller insåg jag inte förrän då. Hon ringer aldrig ens hit, hon törs väl inte. Jag tror att hon är rädd för att jag ska svara, hon skäms nog rätt skapligt för vad hon har hittat på. Hon ringer på sin brors mobil ibland, det är allt...  Hon har beklagat sig för honom att hon tycker det är så jobbigt att det blev såhär, att hon mår dåligt över det. Han svarade att hon kunde ha tänkt på det innan, och att det faktiskt inte funkar så att man kan häva ur sig vad som helst och sen tro att det ska gå att glömma. Det är skönt att han är på min sida....

Nu ska jag snart käka... jag gjorde så god mat igår. Fullkornstagliatelle med röd pesto och soltorkad skinka.

Jag har läst ut "Mias hemlighet" nu. Den var väldigt bra på alla sätt och vis, det enda jag inte riktigt gillade var slutet. Det lämnade så många frågor. Men det gör alla böckerna om henne. När slutet kommit och gått så ploppar frågorna upp som kolsyra i bubbelvatten.

Men jag kan ju inte skriva mina frågor HÄR, folk kanske vill läsa boken... förresten kan jag rekommendera alla att läsa böckerna om "Maria Eriksson";

* Gömda
* Asyl
* Mias hemlighet

Jag har ramat in en bild på Emma Andersson ur förra månadens Café i såndär vanlig clips-ram och satt upp den i badrummet.
M: "Du får ju f*n berätta för din mamma att det inte är JAG som satt upp den där!!!"

*ler* Ja, det är humor, det är humor, det är humor....

Jag befinner mig i en okänd lokal. Några av tjejerna ur mina gamla högstadie- och gymnasieklasser sitter där. Alla pratar om mig. De jag trodde var mina vänner häver plötsligt ur sig elaka kommentarer, en efter en. Vissa fryser helt ut mig. Mitt i gänget sitter hon och ler nedlåtande, hånande, mot mig. Hon. Hatet väcks. Det är ändå nutid helt plötsligt. Och jag tänker: Jasså, du har hittat dig ända hit in. Ända in i det som är mitt. Räcker det inte, det du redan har gjort? Njuter du fortfarande idag av att se mig plågas.

Hm... jag var aldrig mobbad eller utfryst på högstadiet eller gymnasiet. Men jag vet varför jag drömmer sådär. Jag vet. Det räcker.

Tänker du på det du gjorde och ler. Tror du fortfarande att du är mer värd än alla andra. Jag gör inga frågetecken, för mig är det inte frågor. Jag tänker det som frågor, men i realiteten vet jag ju. Du har inte förändrats alls, dina vänner har inte heller förändrats alls. Den enda som förändrats är jag, och det hatar du mig för. Du hatar mig för att du fortfarande står kvar där på slummens botten och inte kan ta dig högre än så. Och du hatar mig för att jag har tagit mig så otroligt mycket längre. Speciellt sedan vår kontakt bröts.

Jag hatar att du nästlar dig in i min bekantskapskrets. Jag hatar att du fortfarande går igång på att höra om mitt liv. Jag hatar att du tror att du vet nåt om mig när du verkligen inte gör det. Jag hatar att jag drömmer mardrömmar om dig, om känslan av vanmakt, hat, äckel...allt det jag kände då.

Mest av allt hatar jag att du inte bara kan lämna mig ifred någongång.

Jag håller just nu på att läsa "Mias hemlighet" av Mia Eriksson. Fortsättningen på Gömda och Asyl. Det är en helt annan känsla i boken nu när hon skrivit själv, utan hjälp från Liza Marklund. Min bror har förresten läst nånstans i någon kvällstidning att Mia inte fått några pengar alls från förtjänsten av de tidigare 2 böckerna, att Liza hade tagit alla pengar... men det vet man väl inte om det är sant... för jag tror att jag läst motsatsen i någon av böckerna, faktiskt.

Det regnar. Jag har köpt en ny pläd på Jysk idag. Jag ska nog ligga under den och läsa lite sen... mys-pysa.