Mitt liv, min blogg

Va hemskt gnällig jag har låtit i de senaste inläggen. Men jag antar att det mest är då jag har ett behov av att skriva av mig, när jag har nåt att klaga på. Idag skulle jag vilja klaga igen. Den här gången på min sambo som man får tjata ihjäl sig på för att det ska hända nåt här hemma. T ex har vi haft tapeter hemma i 2,5 år som inte kommer upp. Det har tagit honom två år att måla huset med rödfärg utvändigt, och än är det inte färdigt... och nu kommer vintern. Grejen som stör mig mest är kanske inte tidsåtgången, bara det blir färdigt bryr jag mig nog inte speciellt om det - utan det värsta är att man får tjata sig blå i ansiktet, han gör ALDRIG nåt på eget bevåg. Han får aldrig en bra idé. T ex har vi haft såna självhäftande handukskrokar på toan, men de ramlar ständigt ner för de blir förstörda. Nu tog det honom ca en månad att skruva upp nya "riktiga" krokar. Fast han hade dem redan.. det blev inte av förrän igårkväll när jag sa till...
Det är bara jäkligt jobbigt att ingenting någonsin blir gjort utan att jag ska lägga mig i. Jag måste ensam ha koll på allt som behöver inhandlas/göras etc för han klarar inte av att fixa nåt på egen hand. Och jag har inte ens  lust att städa hemma längre, eftersom han är så stökig av sig och det blir lika rörigt hemma på en gång..
Allt blir en ond cirkel.

Ja ja. Får hoppas han bättrar sig.