Ufot
De pratar om mig. Det vet jag ju att de gör. Någon av dem har redan försagt sig litegrann. Det är jag som är hon den tysta. Den smarta, som bara lyssnar och tänker en massa smarta saker som aldrig säger. Lite konstig och off är hon också. Bor lite långt bort. Pratar ofta om sina katter. Verkar ha en konstig familj också. Nämner dem sällan och ser generad ut när de kommer på tal. Är det jag som är hon? Den konstiga. Tysta. Ensamma.
Jag känner mig utanför. Är jag det? Är jag det isåfall för att ni har ställt mig där, eller för att jag själv har gjort det?
Jag känner mig utanför. Är jag det? Är jag det isåfall för att ni har ställt mig där, eller för att jag själv har gjort det?
Kommentarer
Trackback
