Jude Law - ett otroget kräk
Igårkväll såg jag The Manchurian Candidate med Denzel Washington. Den var ok, lite seg och lite överdriven, men den fick 3 pluppar av 5.
Idag kom (hör och häpna) min bilstereo från Pixmania! Hjärtat* hjälpte mig att installera den innan han måste rusa iväg till jobbet, så nu kan jag spela mp3. Synd bara att jag inte kan ladda ner längre... mitt BitComet funkar inte längre. "Ansluter..:" står det... längre än så kommer det aldrig. Det står så i flera timmar tills jag tröttnar på att vänta på ett mirakel, och stänger ner skiten**.
Jag har försökt låta bli i flera dagar, men jag bara MÅSTE kommentera hela den här Jude Law-och-barnflickan-historien. Jag tyckte att Jude Law såg bra ut. Så pass bra att mina tankar lätt kunde vandra iväg ibland och fantisera om hur det skulle vara att.... ja, hur som helst... T o m när hela den där historien uppdagades för någon vecka sedan och jag läste Daisy Wrights berättelse (ur hennes dagbok), om hur Jude hade förfört henne etc. så tänkte jag bara: "Varför föddes inte jag till att bli Jude Laws barnflicka?!" Men nu tycker jag bara att han STINKER. Jag såg hans film Closer*** för nån dag sen - en film som var så rutten att jag inte ens tänker länka till den - och sedan dess tycker jag bara att han är vidrig och äcklig och ett otroget kräk. Ett LÅGT STÅENDE otroget kräk.
Men Daisy, då? Är inte hon också lite... weird? Hon har ju avslöjat de mest intima av detaljer kring affären. Förmodligen fick hon sig en och annan penny för besväret.
*Min sambo, vars namn jag inte skriver ut
**Ursäkta språket, men jag blir så upprörd!
***Film där två par är otrogna mot varandra med varandra runt åt alla håll och tillbaka igen under en tidsrymd som man inte ens uppfattar för det hoppar i tiden hit och dit. Vad gör underbara Julia Roberts i den filmen egentligen? *upprörd*
