Le mer, må bättre
Samma princip - give a little, get a little* - funkar även i andra situationer. T ex har jag upptäckt senaste året att om jag ler mot främmande människor så ler de ofta tillbaka. När jag bodde i Stockholm log jag inte alls. Absolut inte när jag gick på stan iallafall. För i Stockholm tittar man inte på folk man möter, man ser förbi dem. (För man är ju för sjutton på väg nånstans, och det är bråttom!) Och skulle jag mot all förmodan ha lett mot någon vilt främmande människa så skulle denna ha trott att:
*jag var hög
*jag gick på Prozac
* han/hon hade gylfen öppen
*han/hon hade en tårtbit i ena mungipan
För så gör man ju bara inte. Ler, alltså.
Efter att ha bott nästan 4 år i storstan och sedan flyttade till landsorten igen, blev jag därför nästan helt chockskadad när jag gick in i en butik och expediten log mot mig och sa hej.
Tänk själv hur mycket ett leende kan göra. Tanten på Pressbyrån kanske har haft en pissig dag, så kommer du in, köper en kaffe & en macka och fyrar av ett snällt leende. Genast har du gjort någons dag mera värd!
*Se föregående inlägg
*asg* Precis så är det! Jag lämnade sthlm för gbg för ca 5 år sen och jag glömmer av mig ibland när jag åker tillbaka för att hälsa på. Jag råkar prata med grabben som står före mig i kön och så där. Då måste man be om förlåtelse ordentligt. *flinar*
Mkt som stämmer.. men inte det med prozac, det blir man automatiskt inte léende av ;)
...och inte går man väl omkring i Rättvik och ler åt folk på stan heller? ;) Jag tar INTE huvudstaden i försvar, är själv djävulusiskt trött på den! Landet, here i come.
Men det är synd att det finns så mkt (fördomar)av folk som är obelästa på ämnet kring Prozac och dylika preparat, att man skulle bli GLAD av dem eller gå runt och le i ngt slags lyckorus. Ta inte illa upp, jag menar inte att pika. =) Aja. ha det bäst, så kommentarar jag väl snart igen. Tänkte ta bort min förra kommentar men det gick ju icke sa Nicke. *kram*
...det var alltså JAG som postade förra inlägget, but i guess u know... Men iaf :D
Aha :D Jag tycker svenskar över lag är ganska privata och aningens introverta. Jag gillar det på sätt och vis. Fast jag tycker absolut det är trevligt när tex en kassör är glad och trevlig, då blir man ju detsamma tillbaka.
Vet du förresten om man kan svara på varandras kommentarer utan att man behöver gå in på den personens sida var gång?..
Lite jobbigt. Det kanske inte bara är jag som tycker det är lite rörigt här heller? Svårt att "gå runt" och kolla på folks bloggar och sedan gå tillbaka till sina sidor... Lite omständigt å så :(
